En efterlängtad festival i Skillinge gick av stapeln idag. Besvikelsen var stor när vi upptäckte att det inte alls skulle bli några smaskiga smakprover på alla fantasifulla tårtor med tema krusbär. Sanningen var den att det fanns inga krusbär där alls. Varken att köpa eller titta på. Den drömmen blåste bokstavligen bort.
För blåste gjorde det med besked! Och regnet hängde i luften. Några regnstänk letade sej ner och gjorde små mörka prickar på t-shirten. Jag struntade i olivoljan och lavendeltvålarna och kokböckerna och positivhalaren och lott-ståndet. Vi drog runt i byn istället, men Leo var lika taggig som en krusbärsbuske för att jag inte ville fika nånstans.
Men kaffe och en torr sockerkaka för 40 spänn var när man kan köpa en hel längd och ett helt paket kaffe för 80 kronor. Byn är jättevacker och vem skulle inte vilja bo där. Bara prislappen sätter hinder i vägen. 4 995 000 kronor som utgångspris och vem vet var det landar till slut.
Fast det kanske inte är så kul med alla tokiga turister som springer runt och snokar nyfiket. Det gör ju vi också. Man kan ju inte låta bli när det ser så tilltalande och romantiskt ut. När vi knatat runt i en halvtimme och tiden fortfarande tycktes stå stilla satte jag mej i bilen och surade. Leo drog sej mot kaffepettern, men kom snart tillbaka missnöjd som få. Att man alltid ska få rätt!!!
Vi styrde kosan hemåt och med lätta fjät tar jag sikte på affären och handlar nåt gott (det är ju ändå lördag) som sen värmdes en stund i ugnen. Kaneldoften spred sej i köket och samsades med doften av nybryggt kaffe till en ljuvlig symfoni. Precis så ska det vara! Gott och pålitligt!
Som slutreflektion kom jag att tänka på en sån där udda Lotta-tanke igen. Tänk om alla var födda med klackar på fötterna. Olika höga, olika tjocka och olika form. Vilket helvete skomakarna skulle haft och vad tråkigt det skulle varit utan skoaffärer.
Nä, nu slår jag klackarna i taket för idag!
Synd på krusbären! Visst är Skillinge vackert men tro mig bara ett par månader om året, annars är det mest blåst, både vindmässigt och på folk. Jag växte upp där och kan verkligen längta tillbaka men för vanligt folk som jag är det tyvärr bara en dröm. Härlif blogg du skriver och underbara foton. Mvh Kajsa.
SvaraRaderaTack, Kajsa! Jag tycker som du att Skillinge och alla dom puttriga små orterna längs med Skånes kust är underbara - på sommaren. Och det är få dagar under året som det inte blåser, men det får vi ta och om man lyckas knorra till tillvaron så går det riktigt bra. Hälsningar från Blogg-Ann
SvaraRadera