Hittills denna vinter har det inte annat än regnat och regnat. Det kunde ju har snöat och snöat, men det har det inte, utan regnat och regnat (i den ordningen), såvida det inte blåst orkan eller stormat. Idag blev vi less på vädret och drog kustvägen bort mot Simrishamn.
Pilarna kurar ihop sej i vinden och det gjorde jag också när jag med rinnande ögon och håret yrande, stretade framåt mot mitt mål. Yr i håret kan var vara om man inte har mössan på sej! Att gå åt andra hållet var inte alls besvärligt. Vinden bar, om man säger så.
Vågorna gick höga på havet nere vid Sandhammaren. Till och med plankorna på gångbron var så böjda så man nästan blev sjösjuk. Fy tusan, vad mörk himlen var! Vi skulle bara kolla hur högt vattnet stigit, men märkligt nog hade det knappt stigit alls. Och plötsligt badade vi! Ja, i sol alltså!
Vågorna skummade ystert och vräkte stora plymer av vattenkaskader efter sej. Mäktigt! Trots att det blåste kraftigt kändes det inte alls kallt (+8 grader, men ca 15 sekundmeter i vindarna). Till och med solen värmde på huden. Ja, och så började det regna! Vad annars?
När vi åkt en bit tittade solen fram igen. Nu hade vi nästan kommit till Gislövshammar och bestämde oss för att se hur vågorna betedde sej runt den lilla udden. Det var ju nästan surfingvågor. Gröna, stora och rullande. Och vi hann väl bara precis gå runt byn så tornade eländet upp sej på himlen igen, mörkt och hotfullt.
Leo är nästan alltid hungrig. Leo ville ha mat. Leo började knorra. Leo hade ätit ungefär en timme tidigare. Leo kom inte ihåg det. Jag erbjöd honom en majskolv, men han avböjde. Inte tillräckligt mycket majs i den, tyckte han. Det är till att vara petig med maten. Jisses!
Då fick det bli Nya Rökeriet i Simrishamn. Vi åt bergtunga och risotto som var proppad med olika skaldjur. Det var sannerligen mat för Måns. Synd bara att dom inte har så man kan ta kaffe efter maten…
Jäklar! Nu börjar det hällregna igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar