Snorgärsen fortsätter sitt snörvlande och nysande. Feberstinn masar han sej sakta mellan sängen och soffan. Sistlidna natten var nog den värsta i mannaminne. Tapeterna krullade sej på väggarna – först ner, sen upp och sen ner igen – i timmar. Det rasslade och kved i väggarna. Jag övervägde starkt att hämta in madrasserna från den iskalla vinden.
Hoppsan! Där flyttade sej den megatunga byrån en halvmeter in i väggen av Snorgärsens senaste nysning! Jag har svårt att tänka mej att detta skulle vara en vanlig förkylning som är inne på sitt nionde dygn. Dessutom har jag inte blivit smittad – jag, som är en mästare på att nosa upp virusar…
Så jag slängde mej över datorn och letade upp ett recept på en urstark gulaschsoppa, som förhoppningsvis skulle driva ut det lilla elaka viruset, som intagit Snorgärsens kropp som sin boning. Jag hittade ett sopprecept med massor av vitlök, sambal oelek, vinäger och annat “hot”.
Det tog timmar att skära, hacka, strimla och koka denna brygd och jag duttade i lite extra av än det ena och än det andra. Nöjd med resultatet ställde jag underverket på bordet med yoghurt till. Snorgärsen dök hungrigt ner i matskålen och reagerade inte det minsta på styrkan. Han tyckte inte det smakade nånting alls!!!
Mitt förvånade ansiktsuttryck? Det ska vi inte prata om! Nä, så jag sparkade in honom i badrummet och hällde skållhett vatten över honom!
Får se om det hjälper!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar