I Skåne kryllar det av otroligt vackra platser. Förresten behöver jag bara titta ut genom fönstret till att börja med. Ibland vill man ändå se något annat, så vi åkte till Vismarlöv, som ligger åt Malmöhållet. Där i krokarna har många av mina anfäder bott på mamsens sida. Nu var det inte precis därför vi stack dit, utan för att titta in på caféet/bagarstugan/butiken.
Just denna dag hängde molnen som tunga sammetsdraperier från himlen. När man nu har en flera mils utsikt framför sej (inte som på bilden), är det full dramatik som utspelar sej. Här är det sol. Där är det hällregn. Där borta tornar ett åskmoln upp sej och här står vi och beundrar alltsammans på betryggande avstånd.
Höstmoln kan anta dom mest skiftande figurer. Vi såg krokodiler, vovvar, kaniner, flodhästar och en och annan Venus. Rätt många, förresten. Det är fullt tillåtet att använda sin fantasi. Och ute på åkrarna skuttade harar, hjortar och vi skuttade efter med uruselt resultat.
Här står Leo och glor intensivt på en normal, fast ganska hög kulle. Han har bestämt sej för att det är en gravhög, men jag är inte övertygad. Den är alldeles för ojämn i sin form, enligt mej och ovetenskapen Varför Leo nödvändigtvis MÅSTE upp på toppen är nog för att detta ska bevisa att Skåne inte är platt. Och där slirade vi runt mellan hästpluttarna…
För min del hade det räckt att vända sej om och titta på höstsådden och tänka på den kommande våren i sin spirande grönska. Nåja, lite hästskit fastnade under skosulorna och inte ens ett strå fanns i närheten att sprätta bort det med. Det fick bli lägenhetsnyckeln. Den har fått vara med om mycket, den!
I Vismarlöv står denna gubbe i sin kvarn och visar vem det är som bestämmer. Egentligen tänkte jag på min mormors gubbe när jag tog bilden. Han var mjölnare och kvarnägare, fast inte i den här byn Huruvida han är min morfar eller ej kan ännu inte bevisas. Men en dag är jag honom på spåren!
Här slutar jag denna betraktelse över vår tripp med att informera alla besökare som ser ut som Leo att akta sej noga för denna anfallande gås. Leo sprang som en skållad råtta runt omkring i trädgården med Mårten efter sej hack i häl. Det var väl för att han sa att han ville ha en gåsamiddag snart!
Vi får väl se vad plånboken säger!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar