Det här med vädret är en märklig historia. När SMHI sänder ut en ung kille i tv för att berätta för oss okunniga om dagens väder så ska det väl stämma i alla fall till 15%. Det första man gör är att kolla ut genom fönstret – jaha, sol och fint. Sen knackar man på barometern – oj, vackert väder! MEN killen på tv säger att det ska bli HÖGST 5-10 grader varmt, trots att hans karta visar åtminstone 13 grader i Skåne.
Åh, gå och bada! tänker jag då. Och det fick jag göra i en zinkbalja en gång i tiden. Den här bilden, som jag tog i Hammenhög för några dar sen, fick mina tankar att rusa tillbaka till barndomen då min mamma skrubbade fötterna på mej med en rotborste (kändes det som) och jag kiknade av skratt för det killade så in i bomben.
Som sagt, vädret har varit och är fortfarande fantastiskt. Vi tog cyklarna och drog iväg ner till Världens Ände och sen vidare mot Saltan. Mycket sjöfågel sitter i strandkanten och gottar sej i eftermiddagssolen. En gullig liten historia utspelade sej i min blogg-fantasi. Den om hon som blev så förflaxat glad över att ha hittat rätt när hon damp ner bakom HONOM.
“Men gå inte nu då, när jag äntligen har träffat dej!” Sorgligt nog förstod Mr. Right inte invitationen och traskade vidare mot nya okända mål. Eller till sitt livslånga möte med SIN utvalda där på stranden. “Ja, nu ser jag ju att han redan är ringmärkt. Förbajat också!”
“Och vet ni vad han sa då? Jo, han sa att jag var den skönaset av alla änder han mött och ändå…hör ni vad jag säger…ändå så bara går han sin väg. Otroligt ouppfostrat och förnedrande. Det finns väl skilsmässor, va!? Gör det inte det? Och jag som gått i flaxkurs och allting.”
“Men…eh, vad skådar mitt västra öga?! Det är ju där du är, min prins, min själs utvalda och trogna lilla pussgurka! Nej, men vad gör du? Hallååååå! Försvinn inte! Jag…ehhhh…!”
Kvackande sensmoral: Låt lyckan komma till dej! Det är meningslöst att jaga den!
Var är handduken?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar