Öland i mitt hjärta

Man brukar sjunga “Stockholm i mitt hjärta” och det är väl fint och bra. Om man är stockholmare. Eller älskar Stockholm av andra skäl. Jag har bott i Hammarby, Örby, Aspudden, på Södermalm, Norrmalm och Östermalm, men näe, jag har inte lyckats acklimatisera mej ändå. Jag borde inte sjunga om Öland, men jag gör det trots att jag är den skåning jag är. Och det sliter på mina skånska nerver...

Shoping                                                                                                     Foto: Pernilla Derelöv

Den här underbara fåraherden på östra Öland, hade jag förmånen att få lära känna. Han handlade på stormarknader ibland. Det skulle vara pulverkaffe och vitlökar, fetaost i olja och havregryn, läsk och några pilsner, en ny vaxduk och en fin bordstermos. Åsså wienerbröd. Mitt i gången ställde han kundvagnen och däremellan knuffade han till folk som stod i vägen.

Birger har dykt ner i tidningshögen.                                                                   Foto: Pernilla Derelöv

Han hade diabetes och älskade wienerbröd. Låter som en fin kombination! Han led av astma och inhalerade nån medicin varje dag. Han flaxade med armarna som en besatt när han tog den, för så skulle man göra, sa han. Alltså, man ska inte skratta åt gammalt folk, men…jag kan inte rå för att det såg för roligt ut
.
Förlåt blixten i spegeln, men bilden är redan hårt beskuren. Nåja, här sitter han bland sina kära tidningar och gör tidningsurklipp. “Dom kan va brrrra å ha, söddö!” Han kollade aldrig på dom igen. Han visste inte ens om att han klippt ut dom, än mindre var han lagt dom efteråt. Det var drivor av tidningshögar överallt och allvarligt talat – det är ingen överdrift!

Nice!                                                                         Foto: Pernilla Derelöv

Rummet ovanför hans arbetsrum har en utsikt som inte går av för hackor. Där borta bakom talldungarna brusar havet. På natten, när man gick till utedasset, lät det nästan lite läskigt. En flimrande ficklampa, svart som i en kolsäck och ensam ute på dasset. Havet kom forsande mot fötterna…2,5 km bort…

Förborgade brudar                                                                                                  Foto; Birger Andersson

Birgers gamla kamera var från anno dazumal. Den sparade film genom att dubbelexponera i all oändlighet. För att förtydliga detta slänger jag in ytterligare en bild från samma utflykt.

Yahooooooo!                                                                                                          Foto: Birger Andersson

Och ser man på! Man skulle kunna tro att vi står i självaste apacheland! Bakom ryggen på mej själv har jag på mej en cowboyhatt, färdig att rida ut på prärien. Bilderna blev ändå hyfsade, måste man väl säga, med mej och Pernilla i förgrunden mot Mörbylångadalen i ryggen. Vi står på en av Ölands alla borgar.

Birger var van vid att jag fick migrän om jag inte fick mat i tid. Därför lastade han alltid bilen full med bananer. Ge apan en banan så håller hon tyst! En snäll och omtänksam gest! Nu går det naturligtvis inte att avsluta mitt lilla bildspel utan en brakmiddag innan jag får migrän, så välkomna till bords hos Birger!

Va? Ingen dubbelexponering!                                                                              Foto: Birger Andersson

I kylskåpet förvarar han inte sina tidningsurklipp. Det vet jag helt säkert, men det finns garanterat några wienerbröd. Om kylskåpet är kallt? Nä, inte mycket…hahaha.