När det blir kyligare ute är det skönt att ha en skinnfäll att sitta på, inte bara hemma i tv-soffan, där jag gärna gosar ner mej i en sky av långhåriga fårfällar. Min gamla Bettan får naturligtvis också en fårfäll, men den sitter förstås på sadeln. Det skulle se ut om jag hade klätt däcken med lurviga skinnfällar!
Före däckmuff på... Foto: Leo Tradefelt |
Leo är en riktig cykelmufftjuv! Han vill ha det mjukt och varmt om baken. Jag missunnar honom inte det så länge det inte är min muff han lägger beslag på. Han kallar det för att han lånar, men när han kommit hem från sin muffutflykt till affären har muffen rymt. Var är muffen???
Regnmuffar påsatta. Foto: Ann Dessnert
Ny muff införskaffas och den ska inte vara billigare eller sämre än den borttappade, så det så! Leo köper muff. En fin muff. En riktigt lurvig muff. En muff man aldrig kan komma att klaga på.
Lotta blir glad förstås, men samtidigt väldigt konfunderad, men säger inget. Lottas första cykeltur med supermuffen slutar i katastrof. Jag tycker bilisterna tittar så konstigt på mej. Förklaringen sitter mellan benen. Nåt stort och hårigt sticker fram där….
Långhårig supermuff modell större. Foto:Ann Dessnert |
Arg som en geting skäller jag på Leo och säger att han borde förstått detta. Hur kan man köpa en LÅNGHÅRIG muff till cykelsadeln? Och detta är alldeles sant!!! Leo känner sej förorättad, men tycker fortfarande att det var en fin muff och dyyyr.
Alldeles lagom stjärtlapp... Foto:Ann Dessnert |
Min nya fårskinnsmuff, nästan måttbeställd, köpte jag sen på en julmarknad här i Skåne. En alldeles lagom stor och hårig muff. En muff alla skulle vilja ha. Leo fick överta sin egen muff och varför han inte har den på sin egen sadel vet inte jag.
Här sitter muffen som en smäck, precis som sej bör! Foto: Ann Dessnert |
Häck, väck, vällingsmäck!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar