Åhhh, här sprider änglarna ut sina långa strida tårar. Det blir översvämningar lite varstans och till och med här i lilla Ystad. Vem skulle kunna trott det? Det är tyst på stan. Inga trippande klackar som slår mot asfalten. Inga vansinneskörningar i rondellen. Inga glada skratt någonstans. Bara änglarnas tårar…
En solstråle bryter igenom det massiva molntäcket och träffar en droppe i gräset. Men titta där! En blåskimrande diamant! Så vackert och så förgängligt! Ute svingar sej en massa fåglar mellan dom bärstinna buskarna. Med glupande aptit sätter dom i sej bären och lämnar sen ett kvitto på marken som tack för maten.
Nu har jag tagit mej igenom ornitologernas fågelbibel och kommit fram till att det är rödvingetrastar som härjar utanför mitt fönster. Önskar jag kunde få bättre skärpa på dom, men avståndet är alldeles för långt. Går man ut så försvinner dom och man ser inte så mycket som fjäder och näbben håller dom också! Rackarns!
Hösten håller så sakteliga på att ge vika för vintern. Men meteorologiskt sett har vi fortfarande sommar här i Skåne. Man blir inte riktigt klok på detta när man ser mer eller mindre kala träd. Sommar eller inte, grått är det och folktomt är det också. Man har inomhusevenemang istället.
I en skola nära där jag bor har folk samlats för att sälja sina dyrgripar. Det kan vara värt ett besök för man vet ju aldrig. Om inte det finns att köpa eller plånboken är för tunn så kan man alltid insupa stämningen och titta på fina saker.
Nu orkar inte änglarna mera, så jag smiter ut!
Hejsan, svejsan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar