Fjäril vingad syns i Ystad

 

“Ut i marken ska vi gå, plåta insekterna små…” och det blev nästan tre timmars lunkande i Ystads “Hagapark”. När jag tömde minneskortet i datorn hade jag tagit 246 bilder. Det är ju nästan sjukt ju! Jag kommer att få sitta och hålla på med dom till midnatt. Nästan 100 av dom har redan åkt i papperskorgen.

 

 

Hedmark, hagmark eller slåttermark skulle man väl kunna kalla dom böljande kullarna vi kutar runt på. Såg vi några fjärilar då? Massor, men dom gäckar oss hela tiden. “Följ mej tre km dit bort, så ska jag sätta mej – hihihi!” Som om tre timmar ute i solens gassande inte vore nog. Tur att det fläktade lite.

 

 

Så det är bra mycket lugnare att rikta objektivet mot nåt som redan rotat sej. Vad är detta? Ja, inte vet jag, men det hängde nåt under blommorna, så därför fick dom komma med i högen för sparat.

 

 

Och den här lilla fjädertussen! Som en gosig soffa åt myrorna eller badrumsmatta för humlorna att torka fossingarna på när dom duschat. Dom blir ju lite kletiga efter sitt smaskande av nektar i varenda blomma. Handduk behöver dom inte. Dom har ju fläkten med sej på ryggen.

 

 

Och den här konstiga mojängen! Den liknar ju för sjuttsingen en skorpion, fast med vingar och snabel. Tro mej eller ej, men den har inte mindre än TVÅ gaddar (inte tänder) i baken. Då måste den ju vara dubbelt så farlig som en simpel skorpion…ju.

 

 

Här gick vi nyss! Med lärkor i skyn och en massa surrande kring kroppen av alla möjliga flygande varelser. Jag har funderat över en sak: Hur ser egentligen humlan ut utan allt hår? Det skulle jag bra gärna vilja veta. Verkar liksom lite onödigt mycket att släpa på om man ska samla matkassar på benen också.

 

 

Nu närmar vi oss slutet på vandringen. Några hundra meter till så har vi nybyggda ICA Kvantum. En vacker vallmo sprang jag på. Tänk om man kunde spara alla intryck man får en sån här dag. Inte som bilder, menar jag, utan med kvitter, doft och solvärme, så som det är på riktigt.

 

 

Det här är min reta-Leo-bild. Den sista bilden jag tog innan jag köpte jordgubbar utanför affären. Fredagsmys. Sen hade vi en bra bit att traska innan vi kom hem. Exakt 25 minuter tog det från dörr till dörr. Ska man cykla dit är det bara uppförsbacke. Så i princip hade vi kunnat rulla hem i snabbare takt. Om det inte vore för jordgubbarna då…

 

 

Kålle sa: Ge dej nu och gå hem och käka!

Och tänk va! Det gjorde vi!