Och jag har så in i bäng ont i baken! Att cykla i timmar tar på “fundamentet” och på slutet fick jag cykla stående. Men sicken en utflykt! Rena paradiset! Vi drog iväg på Fyllevägen till att börja med och när vi kom till slutet av vägen svängde vi in på en grusväg som vi aldrig utforskat tidigare. Jamen hallå, det var ju lite läckert!
Alla fåren skingrades snabbt utom den här modige lille bäbän. Dom hade en jättestor hage att beta på och ändå var gräset utanför stängslet godare och saftigare. Men här kunde vi ju inte stanna i evighet. Vi skulle till Ge-Ma Livs i Köpingebro, var det tänkt.
Neeej, det är inte Leos hår eller en bit av lammet ovan! Men tro det, den som vill. Jag avslöjar på slutet vad det kan vara! Just i detta ögonblick sitter vi mitt emellan rapsfälten och njuter av kaffe, choklad-nånting och Pågens små kanelgifflar. Dom med blåbär är jättegoda! Lärkor, fluor (flugor på svenska) och en grann glada kommer på besök.
Se där ja! Ett rådjur! Nej, dom är två! Jag är så grymt lyckligt lottad att få bo såhär nära naturen. Som jag skrev i rubriken: havet och vinden och doft av kaprifol. Fast just idag var det mest den honungsliknade rapsdoften blandad med syren som fyllde näsborrarna.
Nu börjar vi närma oss slutet på resan. Vi cyklar in på Fyllevägen igen och nu undrar gemene man om jag ska avslöja vad det var för grå tuss som jag fotade. Hehehe, nej, inte riktigt än. Men Leos hår är det inte – hans hår har raknat av bara förskräckelsen av att få vara med på bild!
Båda dom här bilderna kan föra oss närmre svaret. Grubbel, grubbel, grubbel! Vet ni det redan kanske? Nån? Nä, ingen bil, ingen grill, inget pris, inget extrapris heller…men man ser skymten av en cykel alldeles nere i högra hörnet på bilden med den rosa t-shirten.
Jaaaaa, det är Bettans cykelmössa! Well done!
Det blir lammkotlett till middag…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar