Det har varit trångt på vägarna under Påsk och det beror mest på den fortfarande pågående Konstrundan. Vi tittade in på några ställen, men det vara bara en vi riktigt fastnade för till en början och det var Ulldamen i Eljaröd. Hon tovar kuddar och “tavlor” med underbara mönster och motiv. Kan verkligen rekommenderas! Där fick vi tips om Maria Hillfon i Lövestad, men vi drog och halade på det. Tänkte väl att det var som alla andra ställen…
Så kom Annandag Påsk med kyla och gråväder. Det har faktiskt inte varit annat under hela påskhelgen. Vi bestämde oss trots allt att ta en tur till Lövestad. Om inte annat så borde det väl finnas nånting att se utmed vägen.
Kulturmöllan hade fyra utställare. Att kliva in dit var som att gå rakt in i ett frysrum och ett välkänt ljud hördes: “Pling-plång…nästa Mariatorget”. Burr! För att inte säga burr-burr! Där på väggen fanns nämligen en videoinspelning över Stockholms tunnelbanestationer… i SKÅNE!!!!!!!!! Hua mej!
Bitar av den gamla möllan är rätt så fin, så den fick vara med på bild. Men det var en ren välsignelse att få komma ut därifrån igen. Som att komma ut i värmen. Vi lät bilen stå och gick till Spiken i kistan. Där var ju inte mycket varmare precis, men tusan så mycket roligare.
När man kommer in i den totala röran är det samma upplevelse som att komma in i ett förfallet och övergivet hus. Jag kan inte riktigt bestämma mej för om det var reda i oredan eller oreda i redan. Golven var rent livsfarliga att gå på – stora hål där bitar av gamla dörrar döljer det värsta. En spik i foten skulle inte varit omöjlig.
När man gått balansgång mellan lokalerna kommer man till nostalgirummet. Här finns ALLT man kan tänka sej från förr. Gamla kammar som knappt har några “taggar” kvar, kaffebönor till försäljning, rostiga skruvar och tillika spikar i alla storlekar, muttrar och manicker och, jaa, you name it!
Här var det strykjärn i parti och minut. En ganska dekorativ samling. För flera år sen kunde man köpa fina saker här, som mässingshängare och dylikt, men nu vet jag inte om ägaren fått nog eller vad som hänt. Röran måste ha vuxit honom över huvudet. Lövestad bara lövar och lövar!
Vårt egentliga mål var Maria Hillfon i Heinge. Där fick man inte fotografera, tråkigt nog. Men det var värsta upplevelsen. Den grep tag i mej så jag kände mej nästan gråtfärdig. Sååå smakfullt! Sååå vackra lokaler! Sååå av allting!
Och sååååååååååååååååååååååååååå mycket folk!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar