Godaste plommonmarmeladen

 

Härom dagen, när jag fortfarande i vingligt feberrus, cyklade iväg till ICA köpte jag med mej massor av C-vitaminer. Mat var jag inte så lockad av, konstigt nog, Det märkte jag när jag kom hem. En ynka “korv” med ärtsoppa var det enda i matväg jag fiskade upp ur kassen. Snabbt och enkelt! Mest var det mjölken jag ville åt. Kaffe utan mjölk är inte detsamma som med.

 

 

Plommon! Åh, så gott och suuurt! Först köpte jag ett helt kilo och sen fyllde jag på med lite till. Här ska ätas plommon så dom hoppar ur öronen på mej! Bredvid plommonen låg saftigt härliga nektariner. Kunde förstås inte gå förbi dom. Mera C-vitaminer alltså.

Sen drev jag omkring som en zombie och gick än hit och än dit. Det var en man som kollade lite skumt på mej (han jobbar på ICA) och jag tänkte att antingen så är jag vit som ett lakan i ansiktet eller också tror han att jag snattat. Äh, han ville bara hälsa. Hej, hej! Känner jag honom? Kan jag inte komma ihåg alls…

Jag gled iväg till kassan och upptäcker i mitt halvt omtöcknade tillstånd att jag glömt en jätteviktig ingrediens – syltsocker. Ska jag vända och låta mej ertappas av Mr. “Hej hej” igen eller ska jag vänta med att handla sockret i morgon. Medan kön sakta masar sej framåt och jag står på tur, bestämmer jag mej för att utsättas för “Hej hej”-förnedringen. Sen hamnar jag jättelångt bak i kassan igen. All vår väntan blifver lång!

 

 

Tjo flöjt! Höll ju alldeles på att glömma bort plommonmarmeladen! Men det gör inget för den gjorde jag alldeles för en stund sen, så den är gjord. Vad jag nästan glömde, det var att detta skulle handla om den godaste plommonmarmeladen ever. Och här ovan ses starten på underverket.

Ska jag nu vara så himla snäll så jag avslöjar hemligheten med just denna fruktansvärt goda marmelad? Men det kan jag väl då! Jag har i två kanelstänger och 1 task (jag säger så istället för tsk – det kan man liksom inte uttala) kardemumma. Och sen har jag inte i hela paketet med syltsocker. Bara ca 7 deciliter. Det blir sött nog!

 

 

Och har man sett! En sån färg! En sån lyster! Och jag slickade av kastrullen efteråt när den svalnat lite. Guuuud, vad gott! Syyyyndigt gott! Jag kommer ALDRIG att äta upp den!

Och du Leo! Håll klövarna borta från min marmelad! Det säger jag bara!