Vad av huvudet (eller var det hjärtat?) är fullt så talar munnen! Både mitt huvud och hjärta längtar efter sol. S O L. Strålande och livgivande. Alltså kommer detta spektakel bara handla om solen. Inte solens historia. Inte solstormar eller solljusets hastighet. Bara vad solen ger!
Att vakna till en morgon, när solens strålar ligger lågt på himlen, är en gåva. Mina rum badar i guld och jag tror att jag heter Joakim von Anka. Men bara en stund, tills jag kommer till sans och gnuggat sömnen ur mina ögon. Börsen är lika ekande tom, men jag har i alla fall gyllene tapeter!
Variationerna på utsikten är såklart inte stor. Det är himlen som står för underhållningsvärdet. Ibland rullar svarta, hotfulla mol in och skapar en otrolig dramatik. Det får jag ta en dag när solen har fått lite för mycket utrymme. För mycket och för lite skämmer allt!
Alla talar om att solnedgångar är så himla vackert. Absolut! Jag instämmer till fullo, men jag ser liksom inte några från mina fönster. Ingen har talat om för mej att det motsatta kunde vara lika märkvärdigt. Aldrig har jag väl upplevt soluppgångar som dessa. Magnifika! Vilket färgspektra! Tur att kameran kan berätta det jag saknar i ordförrådet!
Och vad ska det nu bli av detta? Skvätt, skvätt eller sitta på en bänk i solen och njuta av en kopp härligt kaffe? Skulle jag gissa, utan att ta hänsyn till verkligheten, borde det bli en dag utan mycket sol. SMHI och alla andra väderspåinstitutioner har sällan rätt när dom försöker pricka in dagens väder i Skåne. Kanske glömmer dom bort att detta är en halvö…
Med en strålande klar utsikt över Ystadsbukten ligger Hammars Backar och imponerar. Bara sanddynerna skvallrar om istiden och ett i evighet föränderligt landskap. Längst ut på udden hittar vi fantastiska Kåseberga och ståtar med sina omtalade Ales Stenar. Min barndoms “lekplats” under sommaren.
Idag blev det ingen sol ute. Måste baka en solkaka och låtsas istället…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar