Medeltidsstaden Ystad har varit med om en del. Från att ha varit en ren fiskeby (sillen hoppade självmant upp i båtarna) på 1100-talet, exporthamn för oxar i stor skala (numera importeras strimlat hästkött) på 1600-talet, till att bli rena rama smugglarhålan på 1800-talet. Nä, fullt så illa var det förstås inte. Inte värre än på andra håll. Men faktum är att vårt anrika Siriushus sägs ha smuggelgångar ner till hamnen… Detta var helt och hållet Nappes förtjänst!
Nu har jag skändligen lånat dessa bilder från nätet. Jag kan ju knappaste ut och jaga gubben själv… Siriushuset ligger med baksidan åt mina fönster, men vad är det för kul att se typ köksingången?
En av gatorna heter Tobaksgatan. Tro det eller ej, men man odlade faktiskt tobak på Tobakshejdan once upon a time. Att man odlar vin här nere i Skåne fortfarande är säkert ingen överraskning. Ystad har haft en alldeles egen liten vincentral. Annars vimlar det av dom så fort man kommer utanför stadsgränsen.
Bilden är onorpad, men skylten gammal. Sned och vind som den blivit med åren. I samma hus drivs en klädesbutik för små och mellanstora kids. Läckert att ha en butik i ett medeltida korsvirkeshus. Det måste vara få förunnat. Problemet är entrén. Några trappsteg upp, supersmal, och sen delad dörr, ännu smalare. Man går på tvären in. Den som vill ta med sej barnvagnen hit göre sej icke besvär.
Att staden senare skulle komma att bli Bollystad, Hollystad eller Ystawood, vilket man nu föredrar, fanns väl inte riktigt på kartan förrän Wallanderböckerna skrevs och förlade huvudpersonen i just Ystad. Här springer filmfotografer överallt och på lilla Konsum får man trängas men celebra skådespelare.
Och som nu Ystad en gång för alla är en gammal militärstad så vore det väl sjutton också om man inte vart annat år ställer till med ett hej dundrande TATTOO. Då får dom passa sej filmfotograferna, annars blir dom nedtrampade av trumpetare och säckpipeblåsare på marsch. Ta ta tata….
Själv flyr jag undan att sånt ståhej. I Norran är det lugnt och fridfullt. utom när gladorna jagar eller ugglorna sitter och lurpassar på en gren. Det är inte lätt för änderna när deras små har kläckts. Det blir mat för både Måns, glador och andra glada bevingade historier. Vad hemskt! Jag glömde bort att jag åt rökt vildand i julas… Men gott var det!
Idag är det tisdag och då får man äta semlor. Jag funderar lite över hur en semla skulle se ut om mandelmassan var rosa – kanske som på bilden ovan.
Nu MÅSTE jag ha en semla, rosa eller ej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar