Nu är kommersen i full gång på Åbergs trädgård. Så mycket fint att titta på och så mycket fint att handla. Jag såg enormt fina krukor och alla ville jag ha, men det får vänta tills huset har kommit. Tills vidare plåtar jag folk och fä i vanlig ordning. Folk först och sen fä.
Kryddhyllan. Salvia och basilika trängs om utrymmet med kyndel och persilja. Här kan man hitta precis vad man vill ha och lite till. Till exempel bitar av bambustänger och spadar eller man kanske saknar en kratta där hemma.
Vovven får följa med som smakråd. Går det bra att pissa på växten så får den godkänt.
Underbara begonior! Men hos mej blir det bara långa revor av dom där blommorna suttit och bladen skrumpnar ihop som torra skinnhandskar. Vad gör jag för feeel? Antagligen har jag fönster åt fel håll. Alldeles för varmt och alldeles för av allting. Men sen, när jag får en tomt, då jädrar!
Tagetes när man ser den såhär är jättefin. Ingen blomma jag skulle ha själv. Jag är mer för svulstiga växter som pioner och sånt. Det hade vi hemma i Örby, men dom var alltid fulla av myror. Och i vattentunnan bredvid simmade mygglarverna omkring ovetandes om den plåga dom senare skulle orsaka.
Och så rabarbern den goda. Att gå omkring med en stjälk i munnen och tugga och suga på det sura tills den liknade en dålig akvarellpensel, den är inte alls dumt, det. Dom är ett måste i varenda villaträdgård med självaktning. Akvarellpenselstånd i rad på rad.
Åhhh, nu börjar det vattnas i munnen! En fika vore inte så dumt nu, med en läcker bit akvarellpenselpaj. Hemgjord. Med äkta vaniljsås…
Men det har jag ingen, så det får bli filmjölk!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar