Får det va så här fint?

 

Så var det en sån där dag då dom sagt att det skulle vara grått och regnet skulle bara forsa in från Danmark. Alltså en sån där dag då man passar på att boka tvättstugan. Och hade dom rätt då? På en skala mellan 1 och 10 och 10 är mitt i prick, så var det väl en solklar 1:a. Men tvätta måste man ju ändå så…

 

Den eviga frågan kom på tal: “Vad ska vi äta idag?” följda av ännu fler frågor: “Ska vi åka till Kåseberga och käka sill? Eller lunchar vi nån annanstans?” Det blev nån annanstans uppe på en höjd med en fantastisk utsikt. Där föddes denna bild av en ren tillfällighet.

 

Mätta och belåtna tuffade vi vidare i rapsmarkerna.  Vi stannade till när vi hörde näktergalen. Såklart måste man ut och kolla om den syns och kan få en bild på den älskade pippin. Trots att den joddlar väldigt högt och alldeles inpå en, så är det stört omöjligt att se vilken gren den sitter på. Dumma fågel!

Granen har fått en massa små kottebarn. Alldeles röda och svällande, som mörkröda jordgubbar sitter dom där längst ut på grenen. Så söta!

 

Leo började undra vad jag egentligen höll på med när jag stup i kvarten vevade ner rutan och stönade högljutt och exstatiskt: “Ååååh, aaaahhh, mmmmm, ååååh!” Det är ingen skåning som sitter bredvid mej i bilen. Det har nog alla förstått vid det här laget. Här STÖNAS det under rapssäsongen! Aaaahhh!

 

Boken som man aldrig heller kan få nog av. Boken med så många blad att man inte kan räkna dom och som detta till trots inte går att läsa. Vi får nöja oss med att läsa dess väsen. Nu ska jag inte fastna i hur det går till, men jag lovar och svär att det är fullt möjligt.

 

Jag vet inte så noga vad skomakaren sa egentligen om semester mellan hägg och syren eller om han sa “Så här blir inga barn gjorda!” och fortsatte pligga sina dojor. Häggen blommar i alla fall och en hel del barn blir gjorda. Det har jag sett med egna ögon idag!

 

Hemma väntar tvätten och man blir alltid lika orolig att nån skulle ta ens tvättid bara för att man inte är där på klockslaget. En del älskar ju att reta upp sej på allt och alla. Ingen nämnd och ingen glömd!

Så nu sticker skomakaren och jag hem!