Tankesmedjan

 

Är vädret så gråtrist som det nu har varit ett bra tag, kan man försöka roa sej med andra saker. Bygga Legoslott eller lyssna på grannarnas oväsen. Fågelsången har tystnat och endast smattret från regnet och den ihärdiga blåsten fyller öronsnäckorna. Jag bor i en liten stad och slipper dånet från tung motortrafik för det mesta. Mina tankar får fritt spelrum och att hejda dom är som att försöka stoppa tåget. Fast det blir tåghaveri då och då.

Ibland när jag ser folk prata på tv exempelvis, så stämmer liksom inte rösten med utseendet. Då får jag för mej att jag skulle vilja se bara deras ansikten och sen höra rösterna eller tvärtom. Uppgiften blir nu att para ihop dom. Några skulle jag nog lyckas med, men grejen är den att jag över huvud taget tänker tanken. Jag, som egentligen inte ens vet hur jag själv låter…

 

Ungefär lika onödig tankegymnastik som att fundera över vad som var före förhistorisk tid. Ja, dom säger det ofta i vissa naturprogram. Men allt borde vara lika mycket historisk tid om man tänker att igår faktiskt också är historia. När jorden bildades var det kanske förförförförhistorisk tid. Kan man kanske säga närhistoria och dåhistoria istället? Skruvat, eller hur?

 

På dagens nyheter hörde jag att det dör för lite folk på en särskild ort här i Sverige. Året innan dog det så många fler och begravningsbyråerna gnuggade händerna och gick med nästan lika bra vinst som bankerna. Men nu har det gått så dåligt för en del begravningsbyråer att dom riskerar att gå i graven. Antar att personalen inte vill följa med.

 

 

Om jag nu ska berätta lite om dagen som gått med några få meningar. Det är nämligen historia. Vi var på Leos nya favoritställe – Boan i Tomelilla. Där finns det en massa spännande saker till bilen, se. Och så hittade han ett par rejäla tumvantar. Hela resan hem funderade jag på om jag har tillräckligt mycket resårband så jag kan sy fast vantarna och sen trä dom i hans jacka, så vantarna hittar hem när han glömt dom nånstans.

 

 

Insåg sen att det var bättre att lägga ett kuvert i var vante med frimärke och hemadress. Man får inte va dum, hahaha!