Och idag är det en sån dimma ute så man knappt ser handen framför sej. Jag undrar hur livet är i den stora mjölkvita världen. Halt är det också. En äldre man i huset gick ut några steg på trottoaren, gled nästan omärkligt en bit, insåg att det inte var riskfritt att kana runt utan broddar och vände hemåt igen. Borta bra, men hemma bäst!
För bara ett par dagar sen såg vi ett fruset landskap. Iskalla vindar och ett upprört hav mötte den som närmade sej havet. Issörjan var tjock och snövallarna som bildats på stranden var flera meter höga. Imponerade, faktiskt och spännande! Jag skulle aldrig hoppa bungyjump, men stå ute på kanten av ett isflak vore lite kul.
Rena rama Svalbard! Det enda som saknades var en isbjörn, för sälar har vi ju redan. Om det inte vore så in i bäng kallt så kanske jag skulle gilla detta vita elände, men det ska mycket till. Kläder i flera lager, kängor, vantar mössor och annat bylt…inte min grej! Jag vill ha färg, ljus och blomdofter.
- “Hjäääälp!” och ingen hör ett litet pip i den starka vinden. Även om han skulle sitta på den högsta grenen och klättrat ut på den yttersta kvisten och skrikit, så hade nog ingen hört den ynkliga lilla klagolåten. Hoppas att någon saknar honom där hemma och hittar det lilla medfarna gosedjuret med tvättinstruktionerna fladdrandes i baken.
Nu har det gått en dag emellan efter bilderna ovan. Mildgrader och inte en isbit så långt ögat når. Inga isvallar och inga frusna pölar. Till och med solen vågade sej motvilligt fram ett par minuter. Tillräckligt länge för att få ett mindre glädjeutbrott. Det var ju för tusan vindstilla!!!
Kanske inte det mest värmande solskenet, men efter flera månader i en grå säck kan man längta efter en gul strimma av sol om än bara som ett streck på en tavla. Vid havet glittrade det blygsamt ute på vattnet och fick ögonen att kisa.
Sooommar, sommar och sol, havet och vinden och doft av kaprifoool…så vill jag skråla, men det gör jag inte. Jag ska spara på det tills jag känner att solen nyper lite i kinderna och får mej att leee! Länge!
Välkommen, våren!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar