Vi hade hört på nyheterna att tranorna kommit till Skåne och Pulken är ett ställe där dom samlas varje år. Det ligger i närheten av Yngsjö och hit vallfärdar folk med sina megatunga megakameror. Man blir ju smått avis när man ser dessa enorma objektiv, men jag tänker att det blir jobbigt i längden att släpa på och montera på stativen.
Här uppe i tornet står två av “megafotograferna” och väntar på den stora tillströmningen av tranor. Dagen innan hade man räknat till tio tranor och just som vi kom, susade det trumpetande ner två tranor. Gäss kom i horder, men några fler tranor dök inte upp under den tiden vi var där. Men dom kommer…och då räknar vi 10-tusentals…
Fantastiskt soligt, men vinden var inte särskilt behaglig. Det fanns inte mycket mer att hämta här. Jag släpade “Tranan” till bilen och pös söderöver. Vi tänkte att det ändå skulle vara mysigt att sitta i lä och fika nånstans, så vi köpte varsin semla och satte oss på en fin plats mitt i kullbeståndet på Brösarps backar.
Den här bänken fick bli vår rastplats. Kan det bli bättre? Omgivna av mjuka kullar och i skydd för dom lite småilskna vindarna kunde vi njuta av vårt kaffe och känna solen värma i ansiktet. Över muren fanns en stätta som sen tog oss vidare upp mot backarna och den enastående utsikten.
Här är verkligen hisnande vackert. När Leo fick se Kåseberga första gången kved han : “Här vill jag dööö!” och tårarna trillade i strida strömmar utmed kinderna. Nu sa han: “Nu vill man ju inte dööö! Jag vill se meeer!” Så vi vandrade backe upp och backe ner och sa “Ååååh, vad fint!” efter vart sjunde steg.
Men har man inte sett på farfar! En myggsvärm! Redan!!! Och det är inte mars ännu! Tranor, myggor, nyckelpigor, sånglärkor och jag vet inte vad… Hoppas bara att det håller i sej! Mars och april är luriga månader. Det kan plötsligt komma jättemycket snö, men det brukar försvinna lika snabbt. Nu ska vi bara leva i nuet!
Halleluja!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar