Blandad kompott!

 

Dom dagar det är sol får man passa på att röra på sej utomhus. Leo tycker att jag sitter inne och degar för mycket. Fler än jag tycker det är pest att vara ute i spöregn och kyla, så jag känner mej inte ensam i min mysiga hemmatillvaro. Och då betoning på MIN.

 

Vi kom till en hästgård där dom just tog ut den ystra hingsten som gnydde och kastade med huvudet och hovarna trasslade nästan in sej i varandra. Jag undrade om det var nåt fel på den, så konstigt som den lät, men fick till svar att det var en hingst och att han var på väg till flickorna. Ja, se karlar!

 

Så kom vi till nästa storslagna vy – en hel flock med dovisar som låg och njöt av solen. Vi var lite förvånade att dom inte reste sej med en gång och fladdrade iväg hals över huvud, som alla vråkar, örnar och glador gör så fort man närmar sej. Jag har massor av örnstjärtar i mitt bildarkiv!

 

En bit längre bort simmade sångsvanarna i stora vattenpölar, som bildats på åkrarna efter det myckna regnande den senaste tiden. Här fanns jättemånga sångsvanar, alltså inte bara dessa tre, och i varje pöl kunde man hitta minst lika många till. Jag har själv aldrig sett så många tillsammans på en och samma gång.

 

Vid en annan gård såg Leo mängder av glador. Och om ni har gissat rätt så är jag något trött på den aldrig sinande gladjakten. Man behöver ju inte 9 miljoner bilder på glador, eller hur?! Leo drog sej bort mot gladpacken medan jag såg helt andra motiv. Inget fel på brevlådor! Nu undrar jag bara vilket dom gillar mest – mjöl eller mjölk…

 

Medan Leo tyckte det var okej att spränga gränserna för tillåtet och otillåtet, kände jag mej mera hotad till lydnad. Det blåste styv kuling denna dag så chansen att få kameran att ligga stilla i handen var för min del lika med ingen. Det var knappt att mina motiv höll sej stilla någorlunda länge. Inte ens om det var brevlådor.

 

Här har vi ett motiv som passar mej utmärkt. Färggrant! Sött! Lagom stort! Och fastbundet!!! Till råga på allt satt den fast på ett biltak vid Willys. Nära och bra hemifrån…

Ja, just det! Vita bönor var det, ja!