Just nu sitter jag framför en burk kokosfett och ser att den intagit en flytande form. Inte burken, bara fettet. Satt svettandes som en gris och då kom jag osökt in på frågan varför inte mitt överflödsfett inte rinner av mej. Närå, bara vatten och då måste man ju dricka mer vatten för att man ska kunna svettas ut en massa mera kranvatten. Men fettet stannar lugnt och fint på sin plats. Orättvist!!!
Här, däremot, finns inget fett! En typisk busschauförshäck utan att knappt ha varit i närheten av en buss. Och tro nu inte för höge farao att jag drömmer om en platt bak. Nä, det är det där som väller ut ovanför “midjan” som är det stora problemet. Och gäddhänget. Och kalkonfladdret under hakan.
Men nu glömmer vi det! För att skingra tankarna på den obarmhärtiga värmen (skrev jag verkligen det???) satte vi oss i den stekheta bilen (fortfarande utan fungerande AC!) och uppsökte en vacker sjö med rätt många fåglar i. Plötsligt hörs ett välbekant mullrande och leende såg vi framför oss en hemresa i regn (skrev jag verkligen det också???).
Ett moln i ett moln. Som en molnbebis. Vi köpte glass för att åtminstone för en stund svalka inälvorna en smula. Jaha, så druttade en bit glass ner på min rena vita t-shirt. Det blev en fläck och nu kunde jag inte tänka på nåt annat än den förargliga fettfläcken. Om den åtminstone hade kommit inifrån, men neh…så roligt ska vi inte ha!
För att komma fåglarna riktigt nära skulle vi bli tvungna att forcera en stor buske där det kryllade av en massa fjärilslarver. En riktig liten skönhet, men hur jag än letar på nätet eller i mina naturböcker, så hittar jag inte vilken sorts fjäril detta ska bli. Busken fick stå och larverna fick mumsa vidare på sin fjärilsrestaurang.
Vi tog oss hem igen och kom det nåt regn då?
Nope!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar