Datorer lever verkligen sina egna liv. Till en början är dom som nya leksaker på julafton, men så tar man bort lite och lägger till nåt annat och plötsligt beter dom sej som ena riktiga snorungar. Dropboxen funkar inte. Antivirusprogrammet säger att det inte är aktiverat – mycket konstigt, eftersom den nyss sagt att det gladeligen protectar min dator från allt och alla. Facebook visar inga bilder och scandisken har lagt av helt. Stöööön!
Efter ett veritabelt utbrott och många hårtestar senare var ett besök i naturen det enda som kunde lugna ett irriterat och upprört sinne. Först stack vi till Åbergs Trädgård för att köpa några Mårbackapelargoner, men dom var så små så man kunde inte veta vilken färg blommorna skulle komma att få. Jaha, då får det vänta…
Hjorthägnet ligger nära och kanske, kanske skulle det stå några dovisar där. Och hade vi tur eller hade vi tur!? Men hej på dej, lilla hjortisen! Alldeles ensam och vaksam. Ett gäng med honor stod betydligt längre in i hägnet. Kallt som det var kändes det meningslöst att försöka lurpassa på dom. Mina knäskålar skulle avslöja mej.
Vi beslöt att kolla om det var öppet i Kåseberga, men där fick vi tji. Inte ens måsen blev insläppt. Det verkade som hela byn tog sej en middagslur, för man såg inte en enda levande själ och nerdraget var det i fönstren. På stora lurardagen kan man ta sej en rejäl kardemummasnurra där igen och köpa god sill och en bit ål. Så det får också vänta…
Ja, stick hem med er! sa den här uppflugna pellejönsen, vad det nu var för nåt. Vad det nu var för nåt blev hur som helst suddig, fasanen blev suddig, falken kom inte ens med på bild, älsklingshuset var rivet, MEN pecannötkakan på Olof Viktors var till fullkomlig belåtenhet.
Åhhhh, så gott! Äntligen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar