Vi har en spökbuske här hemma på gården. Jag kan nästan slå vad om att vi är ganska så ensamma om det. På dagen märks det inte så mycket. Busken håller sej stilla och lugn och gör inget väsen av sej, MEN så blir det en stjärnklar natt och månen lyser stor och rund. Spöket gör entré! Rassel!
En dag, när jag gick till affären och stod i kassan på Konsum för att betala, kom en ruggig människa fram och körde med sin rollator mot mej. Hon knuffade och buffade, suckade och fnös åt mej. Det gick tydligen inte fort nog för henne. Vad gör man? Försöker ignorera förstås. Men sen började hon riktigt attackera mej med sin rollator. Störande medvetet! Jag gick undan så gott det gick, men kärringen kom efter. Se framför dej ett gatlopp på konsum: Galen kärring med rollator mejar ner kunder i kassakön! Fy bubblan! Ja, det var ett riktigt spöke!
Det kanske är samma spöke som i busken? Kolla ögonen! Är det inte samma stirrande blick? Och ärmarna! Är det inte samma lösa fladdrande? Och kolla den fotsida dräkten! Jamen, nu är jag övertygad själv! Undrar var buskspöket gömt rollatorn? Den kan ju stå och lurpassa på en var som helst. Guuud, vad läskigt!
Vågar inte gå ut idag! Darrrrrr!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar