Ibland undrar jag hur mycket man själv ser till att vädret blir som blir. På sommaren gapar folk om att dom inte vill ha regn. Man skriver låtar om hur sommaren regnar bort. Man säger att den svenska sommaren är TYPISK om det regnar ofta och mycket. Ja, det är väl inte undra på när vi TÄNKER regn HELA TIDEN!!!
Det här är första helgen i december 2012 och därtill första advent. Pyssel, pyssel, pyssel! Trevligt med lite härlig julstämning. Ja, Visst. Allt detta har jag berättat om i förra bloggen, men inte f-n tänkte jag på snöööööö för det. Inte en sekund! Jag ger mej tusan på att resten av svenska folket gjorde det. Snö till advent! Näe va!
Så nu är min lilla stad vit! Ja, vit och vit…den ser mest blå ut, men det får man skylla på den tidiga morgonen. Det var då jag tog bilden. Då, när jag med fasa drog upp persiennen och fick se allt detta vita som ramlat ner från himlen! Det framkallade NÄSTAN svimningskänslor! Och det fortsätter att snöa…
Hehe…jag har kommit på ett sätt att lura vintern! Jo, jag låtsas att det där vita på trädgrenarna är sånt där vitt löddrigt skum och när det regnar nästa gång är det borta. Japp! En strålande idé! En äkta Lotta-idè! Om jag får säga det själv är det fantastiskt roligt att vara jag, på mitt eget lilla vis. Jag önskar att alla surkarter fick prova på det nån gång.
Utsikten från mina fönster är inte tokig. Det kunde varit ett höghus som skymde sikten ner mot havet och båtarna. Tack och lov för dom fina gamla husen med sina prunkande innergårdar. Det finns bara ett ord för det – idyll! Med eller utan fluffigt vitt. Och svart är det vår igen. Jag tänker så det knakar på våren och då måste den vara på väg. Väl?
Förleds nu inte att tro att jag är lika sur som snöfiguren ovan. Det var bara första anblicken som gjorde att gubben blev till. Nä, nu ska vi käka lussebullar och glögga oss innan vi rusar ut på stan och ser på alla julförberedelser man bjuder på här. Det ska bli sååå roligt! Känner mej som åtta år och okysst! Yesssss….
Ses!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar