Eller anfall, vilket man nu föredrar. Man måste förnya sej ibland och inte fortsätta att springa runt i gamla fotspår för länge. Då kan det bli djupa spår i parketten. Och eftersom jag ju ändå mest håller på med att leva som jag har lust så var ju klivet inte så himla långt. Jag satte bara den ena foten framför den andra och så var det gjort! Enkelt och elegant!
Varför gör jag nu det här då? Det var ju bra som det var! Nä, det var inte helt bekvämt att ha sitt udda efternamn hängande som en löpsedel på nätet, visade det sej till slut. Vill man synas så får man ibland betala priset och det priset blev alldeles för högt.
Så småningom börjar man se spöken mitt på ljusa dan och jag har nog med att se mej själv i spegeln på morgonen… Nu får vi se hur långt detta bär, men min förhoppning är i alla fall att alla ska trivas med min nya bloggtitel. Det kostar ju ändå inget och jag säljer ingenting eller gör några pengar på mitt lilla nöje.
Därför får bloggen heta “Med liv och lust”, vilket ska antyda att allt man gör ska man göra med så mycket lust man kan. Lust att upptäcka sej själv. Lust att upptäcka omvärlden. Men framför allt att upptäcka hur allt hänger ihop, för det gör det! Även städning och diskning, som för mej mest handlar om olust.
Så nu öppnar jag dörren för min själ att flyga fritt över ängarna och insupa allt vackert och njutbart som finns i livet. Det där oändliga livet utan begränsningar…och, eh…som är fullt av infall! Haha!
Men först måste jag ner på stan och köpa ost!
Mors!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar