Jag vet inte om jag klarar av mer nu. Folk är så konstiga. Leo frågade om jag ville ha grisgrynsgröt till lunch. Alltså…näe, helst inte. Men med den synen framför ögonen tog jag mej till bordet som dignade av sill och gröt och ägg och julmust och kanel och kaviar och…jag har säkert glömt nåt.
Sen ger sej Leo ut en sväng och ser till att Bebe har det bra. Under den tiden är det lugnt och tyst och väldigt normalt, om jag får uttrycka mej så. Men genast han kommer innanför dörren började det igen. Han sa: Var är fågelmaten? Fåglarna sitter i buskarna och pippar allihopa! Och kvick i näbben som jag är så svarar jag: Jamen, då är dom för upptagna för att äta!
Vår vän Claes i Bösarp ringde för att God Jula. Han berättade att han fått långkalsonger. Men nu råkade dom ju vara stora nog att kunna härbärgera minst två Claesar. Utmärkt, tycker ju jag, för då kan han ju dra fram dom över fossingarna så har han ju ett par strumpbyxor.
Claes hängde på där och föreslog att man kunde sätta ett gummiband framför tårna så det höll tätt, vilket jag tyckte var en alldeles utmärkt idé! Och sen ett par hängslen över axlarna och tomteluvan nerdragen över öronen! En selfie på det skulle slå alla tittarrekord på facebook, men därtill var Claes alltför blygsam. Synd!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar