Nu ska ni få följa med mej på en tur med apostlahästarna i Norra Promenaden, som vår vackra stadspark heter. Anledningen är att det hänt jättemycket ute i naturen bara på en dag. På kvällen hade linden utanför mitt fönster inga blad. Nu är den rätt så grön, så som den ska vara i början på maj månad.
I parken kan man se denna kastanj. Man skulle kunna tro att den är vissen och hängig, men det är bara som det ser ut. Okej, hängig är den, men inte vissen. Nu är det dags för dom toppiga blomställningarna att skjuta i höjden och tills dess ser trädet ut såhär.
Och bokens skira lövverk silar in ljuset på ett magiskt sätt. Som att man går omkring i en målning eller en sagovärld. Pilen och boken är mina favoritträd. Även när hösten och vintern kommit, och bladen blivit bruna på boken, är den vacker. Det ser ut som stora rostflagor mot den vita snön.
I parkens lilla vattendrag hittade jag dessa två. Det verkade nästan som att dom tävlade om vem som skulle komma först över stenhindret. Den närmre anden, den närmast kameran, sträcker fram huvudet precis som dom gör på tävlingarna – först över målsnöret vinner!
Plums! “Jaha, nähä, inte den här gången heller! Jag ska ta mej f-n anmäla honom för doping. För otillåten användning av andabola! Han ska diskas! Hmmm, fast han är ju förstås redan i vattnet… Får tänka lite på det där.”
“Det bästa sättet att bli kvitt förtreten är att ruska av sej den, rejält. Och doppa huvudet i vattnet, annars kan man få huvudlöss. Dom som haft det säger att det kliar så in i hjärnan mycket. Lus-tigt va? Koää, koää, koäääää!”
Tulpaner! Tulpaner! Tulpaner! Här var det tulpaner! Min älsklingsblomma! Nu blev det knepigt. Jag gillar ju tussilago jättemycket och vitsippor. För att inte tala om scilla… Jag ändrar mej – jag har massor av favoritblommor och favoritträd och favoritdjur och favoritårstider. Jag har favoritallt!
Nu ska jag ta en kopp favoritkaffe!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar