Smaka på ordet “vår” och sinnena målar upp allt man tänker sej att en vår ska vara. Solen som värmer i ansiktet. Doften av nyuppslaget kaffe från termosen. Kvittret från koltrastarna och finkarna. Doften av damm innan vårregnen. En fluga som värmer sej mot en solvarm vägg. Ja, listan kan göras lång.
Det goaste är ända att hitta tussisarna ute bland dom torra grässtråna i en södersluttning. Än har jag inte sett några. Att ta ut Bettan på en cykeltur är inte att tänka på. Jag är säker på att hon skulle gnissla och gnälla. Inte ens en sadelmuff skulle hjälpa. Det är alldeles för kyligt även för en cykel, så tussilagoletandet får vänta.
Visst ser det eländigt och torrt ut! Tidigt i februari såg man dom små, små nya “skotten” lysa som smaragder på fälten. Bönderna måste vara alldeles utom sej. Blir det något i år över huvud taget? Krokusar och vintergäck ser ut som gammal frostnupen potatis – sådär genomskinliga, liksom.
Och nu över till någonting helt annat. Kan någon gissa vad detta kan vara? Jo, det är faktiskt föregångare till dagens slipstenar. Man vässade helt enkelt sina yxor, svärd och knivar på det här sättet. Den här ligger väl synlig intill en båtplats vid Ivösjön.
Men nu är det Konstrundan i Skåne och den sammanfaller alltid med påsken. Det är mäkta populärt. Är man hungrig kan man passa på att äta sillbuffë på Nya Rökeriet i Simrishamn. Attans så gott! Eller också stannar man med fördel till på Olof Viktors och tar sej en maffig kräftstjärtsmacka med en härlig kopp rykande varmt te.
En riktigt go och glad påsk önskar jag alla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar