Hörrö du, vintern, ge dej nu!

 

Om några dagar är vi inne i påskveckan. Det har precis varit vårdagjämning och det är sju dagar till sommartid. Alltså, det låter väldigt konstigt när man säger så och tittar ut på snöandet och ser flaggorna stå som spända lakan i vinden. Vem, jag bara undrar, har hittat på det där med drivhuseffekten? Jag drivs bara att vara inomhus. Inomhuseffekten…

 

 

Kölden nyper i kinderna och att gå barhuvad är inte att rekommendera i dom nordliga isvindarna. Tur att solen kikar fram då och då. Den till och med värmer om man står i lä och undviker den värsta snöhögen. Jag såg förresten att Ystad begåvats med en fjälltopp på klosterområdet. Ett par meter hög. Fint, sörrö!

 

 

Man måste ha myssan på, även om man är en träskalle. Vid ankedammen såg pippisarna inte alls ut att trivas. Jag gav dom lite torra brödkanter och dom ställde sej på mina kängor för att komma högst och komma närmast maten. Jag tänkte att dom skulle bli lite varmare om dom fick hoppa lite, så dom hoppade…ja, jäklar, vad dom hoppade!

 

 

I den heta ökensanden håller ödlorna upp fötterna i luften för att inte dö av värmeslag. Jag kan knappast tänka mej att detta är en stork som står på ett ben. Och det är minsann  ingen ökenhetta heller. Att ligga i dammen och guppa verkar inte vara ett alternativ, så det kan bara betyda en sak: Det är svinkallt!

 

 

Och här ser vi en hel rad av pigga rackare! Ajajaj, inte bra! Vackert, men livsfarligt! Jag tar omvägen förbi och framför mej rasar det snö från taken med ett brak. Sicken en tur att jag inte råkade gå där just då! Tänk om jag nån gång hade lika stor tur när jag köper en trisslott!

 

 

Så här års brukar man kunna sitta ute och ta sej en fika. I år är stolarna upptagna av annat. Vita fluffiga kuddar. Som maränger. Tusan, vad fikasugen jag blev nu då! Hemma väntar en supergod kaka med citron och choklad. Lika bra att käka upp den fort, så man slipper sukta efter den!

 

 

Bara en liten, liten kvist på den stora buxbomshäcken syns. Vintern är vacker på många sätt, men ack så lång! I träden klänger nu gula kycklingar överallt i Ystad. Dom har ersatt tomtarna och dom ser i stort sett likadana ut, fast gula. Gula tomtar eller tomtekycklingar, vad vet jag.

Nä, nu så, på med hurran!