Sleeping lady!

 

Så konstigt det kan bli! Sov som en klubbad säl (Usch! och Fyyy!!!! så jag säger!!!!!) hela natten lång. Jag hade ställt klockan på ringning, men som alltid när man gör det, vaknar man innan den börjar gala. För vem vill väckas så brutalt och nästan få hjärtstillestånd?

 

 

Nåja, så illa är det ju inte. Faktum är att jag inte äger sån väckarklocka. Vad ska man med det till när huset är fullt av klockor ändå. Jag har en på armen, men den har förstås ingen alarmfunktion, tack och lov. Min fasta telefon har larm, men den ringer bara när den har lust, hmmm. Mobilen har fått ett annat ljud i skällan och den blir strypt en vacker dag! Återstår skolklockan som aldrig har gått sen den lämnade skolan…

 

 

Och bara för det har tomten hängt sej i den! Ja, så kan det också gå!!! Tillbaka till ordningen! Tio minuter innan larmet skulle gå ruskade min kropp liv i mej. Antar att den kände att den höll på att bli avgiftad och ville ha påfyllning av det livgivande morgonkaffet. Den begäran tillgodoser jag med största tillfredsställelse. Alarm av! Klart! Vila!

 

 

Så ringer det på dörren i lagom tid. Precis som det var tänkt och uträknat. En väninna i stan tittar in. Då blir det prataprataprata, babbla, lösa världsproblem (ja, kanske inte direkt…), skvallra, äta halspastiller för att smörja stämbanden för en ny omgång kackel. Åh, så trevligt vi har det, vi tjejer!

 

Så var det dags för henne att gå ut med sin vovve. Hej dååååååå! Och det var då jag kände att jag egentligen var alldeles utmattad. Jag borde ha hällt i mej en hink kaffe, men jag gick och la mej istället och sov i TRE (3) timmar!

Och nu har jag ont i huvudet istället!

 

Suck!