Inte alls som vi tänkt oss…

 

Livet är bra märkligt! Det spelar en onekligen spratt när man som minst anar det. Halva natten satt vi uppe och tittade på danska tv2. Dom var dom enda som rapporterade från den hemska massakern som just hade ägt rum i Paris. Det var så vidrigt otäckt!  Jag hade bara väntat på att nåt liknande skulle hända, men när det väl händer så kan man inte ta in det.

 

Morgonen blev alltså seg och en av oss la sej på söta örat i väntan på att det skulle bli dags att ge sej iväg till ett av våra mål för dagen. En julmarknad någonstans. Det fick bli ole dole doff, för båda lockade lika mycket. Och här spelade livet oss ett oväntat spratt.

 

Min andra kille låg och snusade i sin egen fluffiga värld. Fyra små tassar tätt tillsammans på magen och svansplymen slingrad som en boa på sovplatsen. En omänskligt hård plats, som bara passar en kisse av den här kalibern. Här behövs minsann inga dunkuddar!

 

När vi kom fram till julmarknaden var det alldeles tomt. Var vi för tidiga? Var vi för sena? En stor skylt skvallrade om att det var heeelt fel dag!!! Jaha, vad gör vi nu då? Med nio plusgrader och en jättekylig nordanvind i ryggen, sveper vi in oss i en filt och sätter oss ute i det fria med varsin kopp kaffe och nåt smaskigt till. Det gick det med…frånsett att kaffet blev iskallt efter frusna fingrar om muggen.

Där satt vi inte längre än nöden krävde. Vi tog ingen promenad i området heller. Hela min kropp kändes som den fastnat i en istärning och skulle behöva åtskilliga timmars upptining. Så gott det var att sitta i en varm bil och åka runt på promenad. Vi såg vinterns första sångsvanar på ett fält. Dom var väl sådär en 50-tal, både vuxna och juvenila. Ut och plåta, plåta, plåta!

 

Himlen var helt otroligt vacker med sina tjocka, blåsvarta moln, där solens nedgång målade vissa av dom i en rosa pastellfärg. Månen dök upp om än bara som en liten, liten skära. Jag tänkte på dom som nyss fått sina liv släckta alldeles för tidigt. Dom som aldrig mer skulle få se detta skådespel.

 

Men vi fortsatte hemåt i en förhoppning om att vi skulle träffa rätt på en julmarknad i morgon istället. Då far vi nog västerut…

Lite glögg, russin och mandlar. Åh, jag känner redan smaken!